Hoppa till sidans innehåll

Upplandsleden


UPPLANDSLEDEN som PDF

UPPLANDSLEDEN, ca 45 mil Orange markeringarna på träd och vägvisare  Upplandsledens symbol.
En vandring längs Upplandsleden ger en rofylld naturupplevelse, du får se en bit av Uppland på ett lättsamt och avstressande sätt. Den slingrar sig från Mälarens vikar i söder till Dalälvens skärgård i norr. Leden ger en god bild av Upplands rikedom på natur- och kulturmiljöer. Leden planerades och byggdes 1977-1985. Ansvarig för anläggande, information och utveckling är Upplandsstiftelsen. För drift och underhåll svarar respektive kommun. Leden är uppdelad på tre separata sträckningar/grenar:
 1. - Västra grenen: Härjarö-Siggefora öster om Sala 98 km,  
 2. - Håboetappen: Bålsta-Ekoln, 20 km,
 3. - Östra grenen, huvudleden Sunnersta-Gimo-Österbybruk-Älvkarleby, 33 mil och börjar i Barkarby norr om Stockholm och slutar i Hemlingby utanför Gävle där Gästrikeleden ansluter. 

Leden indelas i 18 etapper. I regel kan etappmålen nås med kollektiva transporter. Längs leden finns rastplatser och eldstäder, men tyvärr få ställen att ta vatten. Den totala längden på etapperna 1-18 är 40 mil. Därtill kommer drygt 5 mil i Stockholms län. Etapperna i Stockholms län saknar etappindelning. Leden är lätt att nå med både bil, buss och på vissa ställen med tåg. I broschyren Upplandsleden – en naturupplevelse, finns kartor över leden. Broschyren finns på turistkontor, de flesta större friluftsanläggningar och på bibliotek. Från Barkarby (Sthlm) finns en anslutningsled till den östra sträckningen mitt i Lunsenområdet, ca 104 km.  Info: Upplandsstiftelsen  018-611 62 71, Uppsala Turistinfo  018-727 48 00
På många ställen längs Upplandsleden finns vindskydd . I dessa kan du övernatta (men de är inte myggsäkra!), det finns eldstad och i de flesta fall ett torrdass. Mellan vindskydden kan det finnas en enkel rastplats med eldstad och en bänk. På några platser finns övernattning inomhus . Om du vill göra en eld så bör du vänta tills du kommer till någon av de anlagda eldstäderna. Här kan du alltid elda säkert (men du bör avstå om det är eldningsförbud). Ved ska finnas men om det skulle saknas får du ta pinnar och grenar på marken. Det är inte tillåtet att bryta grenar, hugga ner träd eller ta näver från växande träd. Kom ihåg att alltid släcka ordentligt efter dig! Campingplatserna är öppna under vandringssäsongen. Parkering,enklare måltider och vatten finns. Symbolen för vatten markerar tappkran eller pump och där är vattnet bra. Upplandsstiftelsen och respektive kommun arbetar ständigt med förbättringar av Upplandsleden. Det finns hela tiden idéer och igångsatta projekt, allt för att göra din vandring lättsammare och trevligare. Detta innebär att du kan komma till ställen där kartan och verkligheten inte stämmer. I dessa fall gäller verkligheten, det vill säga att du följer de orangemarkeringarna på träd och stolpar.

SUNNERSTA – LUNSEN – FJÄLLNORA - LUNSEN – KNIVSTA – FORSBYÅN
Upplandsleden börjar vid Sunnersta friluftsgård. På lättgångna stigar kommer du in i Lunsenskogarna. Här präglas området av karga och flacka hällmarker omväxlande med mindre kärr och mossar. En lämplig rastplats är vid gläntan till Lunsentorpet  I den öppna stugan kan du övernatta utan förbokning. Torpet uppfördes ursprungligen 1846. Bara 35 år senare övergavs det och rasade så småningom ihop. 1988 invigdes denna kopia av Lunsentorpet med tidstypisk inredning. Om du väljer att gå mot Fjällnora kommer du snart till rastplatsen vid Fläktan. Förutom stugan finns här ett viltvatten. Älg och rådjur ses ofta och både kricka, knipa och skogssnäppa häckar i området. Från Moralund går sedan vandringen längs landsvägen över Storåns dalgång. I dag ringlar ån fram i makligt tempo medan här i sen forntid var en segelbar havsvik. Om du passerar här vår eller höst kan det vara värt att spana efter flyttande fåglar. Flera olika rovfåglar och vadare passerar denna öppna dalgång. Efter ån passerar du Väsby kvarn från 1876 och Lagga kyrka, uppförd på 1200-talet. Innan du når sjöarna söder om Fjällnora kan du välja att gå mot Eda lägergård och vidare upp mot Korsbacken. Skogen mot Fjällnora är omväxlande och lättgången, men med en del hyggen och blockterräng. Snart når du det mer kuperade och sjörika området kring Fjällnora Friluftsgård. En bit väster om Lunsentorpet börjar leden söderut mot Knivsta. Efter några kilometer öppnar sig det småbrutna jordbrukslandskapet väster om Knivsta. Via lättgångna traktorvägar och stigar kommer du till Brantshammarsjöns Lunsentorpet. vindskydd med en vacker vy över sjön.  Upplandsleden passerar genom Knivsta och är markerad till/från tågstationen via bilparkeringen vid Ängby park. Leden fortsätter söderut förbi Skottsila by och slutar vid rastplatsen och bron över Forsbyån. Vintertid kan du spana på stenarna i åkanten, kanske ser du strömstaren, en vinter gäst i dessa trakter. För upplysningar om Upplandsledens fortsättning mot Sigtuna, telefon 08-591 260 00.

FJÄLLNORA – LÄNNA – ALMUNGE – KNUTBY – KOBOL – PANSARUDDEN
Upplandsleden mellan Fjällnora och Länna kallas också Lännastigen, en natur- och kulturstig. Du kan läsa mer om de 19 markerade sevärdheterna längs stigen i foldern “Lännastigen”. Foldern finns i Fjällnora friluftsgård eller kan rekvireras från Upplandsstiftelsen. Vid Fjällnora börjar skogarna mot norr! På bara några kortare sträckor får du kontakt med det öppna landskapet. Stigen är välgången genom gammal, blockrik naturskog. Längs Lötsjön finns förutom Borgardalsbadet flera fina rastplatser med vackra utsikter. Bra startpunkt, vare sig du kommer med bil, buss eller med museitåget Lennakatten, är Kopphagen vid Lännas södra infart. Vand ringen därifrån österut går genom den gamla bruks orten Länna. Snart passerar du Harparbolund, en ädellövskog som inte påverkats av skogsbruk på länge. De många gamla och döda träden ger livsrum åt insekter och hålbyggande fåglar. Vill du starta din vandring från Almunge finns en bra parkering vid Ar landavägen, väg 273. Efter en lång skogsvandring kommer du till den vackra Kolsjön. Gör en avstickare på några hundra meter från leden och du kommer till det nya vindskyddet. Njut av utsikten och tystnaden. Vällen. I Knutby finns bra p-plats och information VC i södra delen av samhället. Via elljusspåret, landsvägen och traktor vägen kommer du till Hosjön. Under april och maj är här ett rikt fågelliv. Änder, gäss och svanar lig ger i stora flockar på det öppna vattnet, medan havsörn och andra rov fåglar patrullerar längs stränderna. Omgärdade av gamla lövskogar ligger de små, nu nedlagda bruken Vällnora och Bennebol. Du hittar information om dessa på vår hemsida. Från Vällnora leder en skyltad stig mot en fornborg. Om du följer stigen ca 400 m upp på det branta Slottsberget ser du res ter na efter fornborgen och dess stenmur och du får även en vid utsikt över sjön och dess omgivningar. I Kobol ligger Fyr väpplingens Sport fiske camp (mer info på vår hemsida eller på www.fyrvapplingen.nu) Ett par kilometer väster om Kobol kom mer du in i Pansaruddens naturreservat. Här dominerar äldre barrskog med inslag av sump skogar samt flera arter hackspettar och goda stammar av ugglor och skogshöns. På många platser kan du se rester av kolbottnar och kolar kojor, vilka påminner om svunna tider. Inom reservatet finns
två rödmarkerade stig slingor.

HALLSTAVIKSVÄGEN – KOLARMORA – GIMO
Efter en timmes vandring kommer man till Kolarmoraåns rastplat. Här kan man få se den nattaktiva och skygga uttern. Gå vidare längs med ån, passera Kolarmora by för att några km senare komma fram till sjön Gisslaren. Denna vildmarkssjö är helt fri från bebyggelse och vägar och skogsranden är obruten. I södra delen av sjön finns flera fina platser för rast och bad. Välj mellan en nordlig eller sydlig sträcka fram till Gimo vid Fäboda. Den nordliga går via Risinge gård. Den sydliga sträckningen går bland annat på en skogsbilväg som är byggd på en järnvägsbank. Järnvägen var ett stickspår till norra Vällen för frakt av timmer till Gimo såg. Järnvägen byggdes 1915 och lades ner på 1950-talet. Strax före Vattensta passeras ett gruvhål där man brutit järnmalm. Gimo bruk anlades 1615 då två stångjärnshammare byggdes. Efter en tid av nedgång kom år 1650 Louis de Geer till bruket och utvecklade driften. Under 1800-talet inleddes järnhanteringens nedgång och verksamheten ut ökades därför med jord- och skogsbruk. Bruket och de stora skogsområdena togs 1936 över av Korsnäs AB. Skäfthammars kyrka är från senare delen av 1400-talet. I denna brukskyrka fanns speciella läktare för vallon smederna och deras familjer.  Dammleden är en 13 km lättvandrad slinga som tar dig runt den vackra Gimodammen. Två vindskydd och flera rastplatser med möjlighet till bad gör vandringen till en perfekt familjeutflykt. Bra startplatser med parkering är vid Hammaren eller vid badet. Väster om Gimo går du genom skogar som är starkt påverkade av det moderna skogsbruket. Gallrade skogar, ungskogar och hyggen avlöser varandra. Humleblomster. Sågarbo, Folkmora och Kakeläng är idag ruiner efter skogarnas bysågverk, jordbruk och torpställen. Gå vidare längs flottningskanalen. Vid Glamsmossen ser man det stora område där Gimo-Österbybruk AB började med torvbrytning 1918. Rester av torvlador finns fortfarande kvar. Brytningen pågick till 1951. Strax före Kallviken går leden på en knappt synlig kavelbro från 1600-talet. Leden passerar Aspbo naturreservat med bad och grillplats. Välj mellan att gå direkt till Film och vidare norrut några km före Österbybruk. Eller varför inte gå till Österbybruk och vandra slingan genom bruksorten. I näraliggande  Dannemora finnas vandrarhem. Efter Boda by och passagen av väg 290 kommer du till ett större gravfält med ett 50-tal järnåldersgravar. Den restaurerade kyrkspången tar dig över Filmsjöns norra del. Spången nvändes förr bland annat av kyrkobesökare och skolbarn. Den låg förfallen i 40 år innan den rustades 1995. Filmsjön är en grund lerslättsjö som sänkts vid två tillfällen. Sjön har varit en av Upplands rikaste fågelsjöar innan igenväxningen gick för långt. Efter Films kyrka och cirka en km efter landsvägen viker leden in på den gamla “malmkörarstigen”. Genom låglänta marker når man Vika. Inägorna runt den skogsomslutna gården hålls öppna av betande djur. Cirka 1,5 kilometer efter Vika kan man välja väg. Sträckan via Stormon går genom naturskogar, över Gammelån och ut på Storfloran. De sista km före Risön går längs en bommad skogsväg. På en avstickare från leden på en knapp km kommer man till den restaurerade kolarkojan vid Brändön. På den något kortare vägen från Vika till Risön passerar du Stenstamon med sina torrakor och vindfällen. Passagen över tallmosssen går du på 500 meter långa “Kungaspången” som var försvarets 50-års present till kungen.

GIMO – ÖSTERBYBRUK – FLORAN
Österbybruk. Risön, Floran. Florarna, ett av södra Sveriges största, i modern tid opåverkade myrområden, blev naturreservat 1976. Sjökedjan från Vikasjön till Lövstabruk utgjorde under 300 år vattenmagasin till bruket. Bland växterna finner du de som är typiska för denna biotop, till exempel hjortron, odon, tranbär, pors, skvattram, tuvdun och flera arter orkidéer. Den tidiga våren är ugglornas och hackspettarnas tid. Om du övernattar i någon av reservatets stugor, eller på någon rastplats, kan du höra flera arter av vildmarkens fåglar. Under en vand ring i april/maj kom mer du att höra orrspel, storlom, tranor och becka siner. Eller varför inte under en sommarvandring uppleva nykläckta blåvingar och pärlemorfjärilar. Vilken tid på året du än besöker Florarna blir det en vild marksupplevelse. Risön har anor från 1700-talets början.   Här finns en fullt utrustad storstuga, flera annex för övernattning samt en stuga som är öppen året runt och inte behöver förbokas. Efter en kortare vägvandring och lättgången stig kom mer du snart till Finnsjön. Här finns flera bra ställen att njuta av utsikten och ta ett dopp. Efter några kilometers vägvandring kommer du upp på Lövsta-järnvägens nedlagda banvall och nu återstår en lätt vand ring fram till Lövstabruk.

LÖVSTABRUK – ÖSTERLÖVSTA – VÄSTLAND – TRUSKSJÖN
Lövstabruk (Leufsta bruk) anlades som järnbruk på 1500-talet och var under 1700-talet landets mest betydelsefulla järnbruk. Herrgården med sin praktfullapark, hästcampen och Barnens bruk är idag välbesökta turistmål. Sommartid finns Tb. Cirka 2,5 kilometer från Lövstabruk kommer du till resterna efter de boställen, varav en del båtsmanstorp, som utgjorde byn Knuters. Byn revs på 1940-talet men brunnar, källare och fruktträd minner om den kultur som en gång fanns. Österlövsta reste sig sent ur havet. Under stenåldern låg det ännu under vatten, men troligen bodde här människor vid vår tideräknings början. Strax innan Österlövsta kyrka passeras Strömarån, som tidigare användes till flottning. Österlövsta kyrka invigdes 1451. På 1660-talet fick kyrkan sin nuvarande barocka trappstegsgavel. Under rysshärjningarna 1719 brandskadades kyrkan, men det mesta av kyrkomålningarna kunde räddas. Efter en lång vandring kommer Tämnaråns dalgång. Sockennamnet Västland (Vesland) kan man hitta i arkiven så långt tillbaka som 1300-talet. Här finns flera fornminnen, bland annat gravfältet vid Bolstan. Västlands bruk anlades 1612 och upphörde 1902. Här tillverkades bland annat muskötplåtar. Vid en liten avstickare från leden i Västland finns ett vindskydd. Mellan Västland och Marma gick förr Rödfärgstigen. Den användes av Marmaborna vid kyrkobesök innan de fick egen kyrka. Leden följer de fragment av stigen som finns kvar sedan det moderna skogsbruket utplånat det mesta. Tingshällarna, 38 m över havet, var den första punkt i Västlands socken Lövstabruks herrgård. Honolulukojan. som stack upp ur havet för omkring 5000 år sedan. Om något ting har ägt rum här är oklart. Trusksjön är en genuin skogssjö omgiven av gam mel skog och myrar, men tyvärr något svåröverskådlig. På 1930-talet skulle sjön sänkas 80 cm för att få mer skog. Vid grävningarna skar vattnet en natt ner djupare än beräknat och sjöns yta sänktes med 150 cm till dagens nivå. En kort avstickare går till Honolulukojan. Våren 2005 invigdes den nya stugan efter det att den gamla, byggd under första världskriget, brunnit ner. Stugan är en omtyckt rast- och övernattningsplats.

MARMA – ÄLVKARLEBY – LÅNGHÄLL – GÄSTRIKELEDEN
Innan Marma passerar man Dragon Gate, före detta hotell Älvkarlen, nu i ny skepnad. Här finns p-plats och info om leden. Via skogsstigar och småvägar når man Dalälven. Marma hette tidigare Båtsmanshusen efter båtsmän som kom till bygden på 1600–1700-talen. Dessa ingick i sjöförsvaret och var en motsvarighet till indelta soldater. Då järnvägen byggdes 1874 blev Båtsmansbacken en station som fick namnet Marma efter Marma by längre söderut. En liten bit norr om Marma finns ett gravfält från järnåldern. Vid utgrävningar 1717 fann man en silverskatt, som nu finns bevarad på Historiska museet i Stockholm. Efter några hundra meter kommer fågeltornet. Hänförande utsikt över Storfjärden och dess fågelliv. På vandringen norrut passeras Tensmyra. Här anlade Gustav Wasa 1554–55 ett lax- och ålfiske. Fyra fiskare och en fogde tillsattes för att be vaka fisket. Vår floden 1660 spolade bort anläggningen, som sedan aldrig återuppbyggdes. I Gropholmarnas naturreservat finns en naturskön rastplats.Vid Dalälvens sista fall före havet ligger Älvkarleby kraftverk. Innan kraftverket byggdes 1915 forsade vattnet fritt i tre grenar, Storfallet, Mellanfallet och Kungsådran. Idag finns vatten endast i Kungsådran, laxens vandringsväg.På Fallens dag, söndagen före midsommar, öppnas luckorna och Dalälvens vattenmassor forsar fritt utför stenhällarna. På Laxön finns ett flertal möjligheter till mat och övernattning samt turistmål. För öppettider och information gå in på www.alvkarleby.se Efter Älvkarleby går leden genom skogarna upp mot länsgränsen. På Höghällsberget finns lämningar efter en fornborg. Djupsjöns vindskydd ligger några hundra meter från leden och tillhör den lokala fiskeklub ben. 500 meter före Långhäll ligger tre runda rösen. Framför det största röset finns en oval stensättning bestående av tolv stenar, troligen en domarring. Gården Långhäll, mitt på länsgränsen var bebodd fram till 1943. Mörka granplanteringar döljer nu odlingsrösen och stengärdgårdar. Källan och vandrarnas vindskydd ligger vid den lilla inägan mitt på länsgränsen. Härifrån fortsätter vand ring på Gästrikeleden.

HÄRJARÖ – LILLKYRKA – ENKÖPING
Härjarö friluftsområde, naturreservat och camping är omgivet av vackra Mälarvikar. Följ skyltningen mot Upplandsleden till nedre parkeringen för att komma till startplatsen för Upplandsledens västra sträckning, den upp till Siggefora. Här kan man bo i någon av de 14 stugorna, alla utrustade för självhushåll. Upplysningar om öppettider och beställningar på telefon 0171/822 90. I friluftsområdet finns flera stigslingor, du kan fiska, hyra båt, kanot och cykel. Sommartid går båt till Björkö för ett besök i Birka, det som en gång var vikingarnas handelsplats. På vältrampade stigar når man Mälaren. Sedan når man Äppelnäsgrundets bad- och rastplats. Strax före Amnö öppnar sig bygden och vandringen fortsätter längs blomkantade grusvägar. Alldeles söder om det nedlagda silotornet i Ön finns en badplats. Efter en lång vägvandring kommer den skuggande skogen söder om Hällsta. Via inbjudande skogsstigar och öppna marker når man det nybyggda uteklassrummet/rastplatsen. Här får elever från Lillkyrka  skola kunskap om naturen och friluftslivet. I mån av plats kan du rasta, grilla och använda toan här. Den sista km före Lillkyrka går man i “Fornstigen”. Skyltar berättar om lämningar från bronsålder, vikingatid och vår egen tid. Cirka 500 meter väster om leden ligger före detta Hässlinge sjö. Badet vid Äppelnäsgrund. En kort tid på våren, efter snösmältningen, är översvämningen en attraktiv rastplats för änder, gäss och svanar. Leden slingrar sig vidare genom Trögdens omväxlande landskap, passerar söder om Boglösa/ Hemsta hällristnings områden och når så småningom Bredsand. När du kommer ner från skogen ligger Bredsands vandrarhem, öppet året runt. Upplandsleden norr om Bredsand kommer under de närmaste åren att vara berörd av bebyggelse. Leden kommer att dras om allt eftersom villaområdena expanderar. På vår hemsida hittar du aktuell information om läget. Avsluta (eller börja) vandringen vid Gånsta stugan, ca 1 km söder om Enköping. Blåsippor i Kyngeskogen.

ENKÖPING – SKATTMANSÖ
Enköping är en av Sveriges äldsta städer och var en känd marknadsplats redan under vikingatiden. Idag är staden känd för sina vackra parker med guidade turer sommartid. Stadens stora uppfinnare, J.P. Johansson, konstruerade i slutet av 1800-talet både rörtången och skiftnyckeln. Dessa verktyg tillverkades här ända fram till 2006. Om du vill starta vandringen norrut från Enköping finns flera bra parkeringar att välja mellan om du inte vill gå från Gånstastugan. Sträckan norrut går de första sex till sju km längs  mindre vägar förbi militärområden och grustäkter. Leden går nedanför Äsåsen Om du vill besöka järnåldersgravarna och utsikten på åsen gå cirka 300 meter österut längs vägen norr om åsen. Här finns rastplats med information. Ytterligare 100 m längs vägen ligger den vattenfyllda åsgraven Äspuss. Äsgravfältet är ett åsgravfält från romersk järnålder (0–400 eKr). Här finns 41 gravar och tre resta stenar. Bland gravarna finns fyra stensättningar som bildar en stor kvadrat. Örsundaån passerar du vid Härnevi kvarn Kvarnen stod klar 1864 och är idag byggnadsminne. Senast kvarnen var i gång var 1988. Den ägs idag av tredje generationen mjölnare.

SKATTMANSÖ – SIGGEFORA
Vid gården Gävle syns grunden till ett torp där soldaten Björk bodde. Vik av leden ett tiotal meter så finner du en decimeterstor älvkvarn urslipad i berget. Skyltar visar dessa platser. Nästa anhalt är Ytterkvarn och Skattmansöådalens naturreservat. Skattmansöåns lövskogsklädda bäckravin breder mot söder ut sig till en öppen dalgång. Den med uppländska mått höga fallhöjden har i hundratals år utnyttjats för såg-, kvarnoch järnbruksverksamhet. Rester av detta ses nedanför den spektakulära stenvalvsbron från 1876. Skattmansöådalen är ett populärt friluftsområde året runt. Både Ytterkvarn och Skattmansö raststuga är lämpliga startpunkter. Raststugan är ej öppen under vandringsäsong men här finns vindskydd och vatten. Efter sex km längs stigar och skogsbilvägar öppnar sig landskapet vid Tenasjön. Norr om sjön, en bit från leden, ligger Uvhällsklack. Utsikten och den tolv meter lodräta bergväggen kan vara värt en avstickare. Efter järnvägen och väg 72 når man den skogsomslutna Skärsjön. På våren kan man få se storlom och sångsvan. Snart kommer vägen som passerar Bredsjön och en drygt sex km lång vägvandring börjar. Vacker bygd med öppen odlingsmark och ädellövskogar. Den slingrande byvägen leder till Ramsmossen och de båda tjärnarna Lilla och Stora Ramsmossjön. Välj mellan en västlig och en östlig sträckning av leden, ungefär lika långa, fram till p-platsen väster om Siggeforasjön. Härifrån går en avstickare till Siggefora Bad & Camping. Telefon 018/39 30 32 för upplysningar.  Upplandsleden mot Skokloster och Sånka camping börjar på övre parkeringen vid Bålsta järnvägsstation. Järnvägen mellan Stockholm och Enköping invigdes 1876 och Bålsta har sedan dess vuxit till en modern tätort. Efter Bålsta kommer Granåsen och rastplatsen vid Granåsstugan. Går här parallellt med Lilla Ullfjärden, som är en av Mälarens djupaste fjärdar med ett största djup på drygt 50 meter. Det  klara och kalkrika vattnet ger en unik djur- och växtmiljö. Här finns bland annat fyra arter ishavskräftdjur, vilka är kvarlevor från den senaste nedisningen. Fiskbeståndet är också mindre vanligt med bland annat sik och siklöja. En kort bit går leden längs gamla Enköpingsvägen, förbi Yttergrans kyrka fram till Ekillabadet. Här finns bra parkering och sommarkiosk. När du passerar den gigantiska grustäkten – håll utkik efter lite ovanliga växter! Här finns bland annat blåmunkar,  blåeld och nattljus.En lättgången stig tar dig längs Stora Ullfjärden fram till Varpsund. Alldeles före bron finns Varpsundsstenen, en av Upplands intressantaste runstenar. Inskriften berät tar om Gunnlev, som deltog i Ingvarståget, en vikingafärd till trakterna av Kaspiska havet omkring år 1040.Så småningom kommer Rölundaåsen, som är en del av Uppsalaåsen. Storslagen utsikt över blånande Mälarfjärdar och öppna slättlandskap. På åsen finns forngravar bland annat i form av bronsåldersrösen. Häggeby kyrka är också en lämplig startplats. Innan du lämnar kyrkan, ta en titt på Hästkampstenen. Detta är en kopia av en bildsten från 500-talet. Vid byn Måttan väljer du väg till Sko kloster. Gå via Söderskogen och vackra

BÅLSTA – HÄGGEBY – SKOKLOSTER
Mälarutsikter med bad- och rastplatser eller via skogsstigar och smala grusvägar. Till Sånka kommer du om du går norrut från Måttan. Stigdelningen är väl skyltad. Skoklosters naturreservat bildades 1972. Syftet är att bevara ett mellansvenskt kulturlandskap och göra detta tillgängligt för allmänheten. Skoklosters slott är ett av världens främsta barockmuseer. Fältherren och storgodsägaren Carl Gustaf Wrangel började uppföra slottet 1654. Här finns en unik och väl bevarad  representationsmiljö från 1600-talet med stora samlingar av målningar, möbler, vapen, tex tilier, böcker mm. Intill slottet ligger den medeltida klosterkyrkan. Mer upplysningar på www.skoklostersslott.se Skokloster har båttrafik med både Uppsala och Stockholm. I Sånka finns bad, camping och sommarkiosk. Besök även soldattorpet och se hur en indelt soldat levde på 1700-talet.
Heby Turistinformation, 0224/360 00  Uppsala Turistiinformation, 018/727 48 00
Öregrunds Turistbyrå, 0173/305 55 Östhammars Turistbyrå, 0173/178 50
Österbybruks Turistbyrå, 0295/214 92 Lövstabruks Turistbyrå, 0294/310 70/97
Tierps kommun, 0293/183 23/24 Söderfors Turistservice, 0293/310 40
Älvkarleby Turistbyrå, 026/831 64 Norrtälje Turistbyrå, 0176/719 90
Enköpings Turistbyrå, 0171/250 40 Håbo Turistbyrå, 0171/510 25
Information även genom kommunernas fritidskontor och Upplandsstiftelsen
VÄLLENKARTAN.
Vällenområdets unika natur erbjuder dig många spännande och vackra upplevelser. Vill du veta mer om besöksmålen runt sjön finns en karta som kan hämtas på Biotopia (Biologiska museet – natur i Uppland).
ADRESSER
Övergripande ansvar och utveckling av Upplandsleden i Uppsala Län Upplandsstiftelsen, Box 26074, 750 26 Uppsala Tel 018/611 62 71, e-post This is a mailto link
Ansvar för drift och underhåll har respektive kommun
OM UPPLANDSSTIFTELSEN
Upplandsstiftelsen ägs avlandstinget och Uppsala läns kommuner. Stiftelsen bildades 1972 för att underlätta och stimulera allmänhetens friluftsliv samt bevara och skydda den uppländska naturen. Stiftelsen äger och förvaltar ett trettiotal naturom råden i länet av vilka de flesta är naturreservat. Stiftelsen ansvarar också för Upplandsleden och tre kanot leder.

Uppdaterad: 2016-06-07 16:55
Skribent: Anne Forsberg
Svenska Gång & Vandrarförbundet
Nedre Kaserngården 5
415 28 Göteborg
Telefon: 031-726 61 10
E-post: This is a mailto link

Svenska Gång- och Vandrarförbundet
Nedre Kaserngården 5
415 28 Göteborg
031 - 726 61 10
E-post

Webbshop-röd-bakgrund 

 

 

 

RB_puff_250

 


medlemi_04

 

 

 

 

 

 

 



Postadress:
Svenska Gång & Vandrarförbundet
Nedre Kaserngården 5
415 28 Göteborg

Kontakt:
Tel: 031-7266110
E-post: This is a mailto link

Se all info